PUTTE WICKMAN  I motsats till resten av hans blåsarkollegor bland dagens jazzmusiker är Putte Wickman’s huvudinstrument klarinetten, ett i nutiden ovanligt val eftersom det är tenorsaxen som dominerar bland jazzinstrumenten idag. Även tonen skiljer sig, den här gången från många andra klarinettister. Hans sound är renodlat, klart och distinkt, något som ibland förväxlas med kyla. Tvärtom så har Putte Wickman över tiden utvecklat en sensuell, högst musikalisk värme presenterad med teknisk briljans. Han är känd för en balanserad presentation där sväng och rytm blandas med täta melodiska kaskader. Hans spel är även uppmärksammat för sin elegans, lätthet och en fenomenal snabbhet – noterna levereras i en oändlig ström, nästan virtuost. Internationellt är Putte Wickman en av Sveriges mest kända jazzmusiker. Han blev tidigt i karriären inspirerad av kända kollegor som amerikanen Artie Shaw och Benny Goodman. Snart hittade han de nya jazzformerna som uppstod på slutet av 40-talet och i början av 50-talet. De avspända jazzstilarna från den perioden påverkade honom tillsammans med resten av hans generation. Framför allt var det yngre amerikanska musiker som Buddy de Franco, Tony Scott och Joe La Porta som fick honom att skapa sin egen personliga stil som har fortsatt att utveckla kontinuerligt sedan dess. Putte Wickman blev internationellt uppmärksammad så tidigt som 1949 när han deltog i Swedish All Star gruppen som var så framgångsrik på Paris Jazz Festival samma år. Senare blev den gruppen omdöpt till Paris Orchestra. Den lilla jazzorkestern han personligen ledde på 50-talet var också välkänd – en grupp som innefattade pianisten Reinhold Svensson och andra. De spelade avancerad modern jazz baserad både på deras ursprungliga låtar och på amerikanska populära melodier, vars speciella kvaliteter attraherade unga människor. Publiken tyckte också om att dansa foxtrot till orkesterns takter. Han var en av dem första som spelade jazz i svenska kyrkor. Således bekräftade han inte bara sin ställning som populär jazzmusiker, utan använde också sin exemplariska och enkla scennärvaro för att motivera många att titta närmare på jazz. Under de senaste decennierna har han turnerat flitigt både i Sverige och på andra håll, som medlem i olika ensembler. 1999 spelade han in en ny cd tillsammans med den amerikanske Buddy DeFranco som inspirerade honom att uppnå nya musikaliska höjder. Två år senare upprepade han manövern med Eddie Daniels. Bägge gångerna kompades han av The Claes Crona Trio, och tillsammans presenterade de utmärkt swing för unga lyssnare. Den som vill bli närmare bekant med Putte Wickmans långa karriär skulle med fördel kunna börja med ”Cream of the Crop – Swedish Jazz History. Vol. 6: Swedish Jazz 1947-51” på skivmärket Caprice Records. Där finner man Putte Wickman i flera kombinationer. Leif Wigh CD-skivor utgivna på Gazell:
 |